”Sluta fred” är ett långsiktigt samverkansprojekt mellan medborgare, civilsamhälle, trossamfund och berörda myndigheter som syftar till att öka möjligheterna till fred och försoning i våldsdrabbade områden.

Syftet med ”Sluta fred” är att förhindra våldsutveckling, dämpa konflikteskalering och skapa möjligheter till fred och försoning i våldsdrabbade områden.

Metoden som används för arbetet är reparativa cirkelprocesser och praktiker med inspiration från Sydafrika, Kanada och Australien.

​

Försoningsgruppen tar fram utbildnings- och metodmaterial i reparativa cirkelprocesser och praktiker. Försoningsgruppen utbildar lokala aktörer och medborgare i reparativa cirkelprocesser och praktiker. Arbetet bygger på att områdesstarka medborgare, tillsammans med lokala aktörer (frivilligorganisationer, myndigheter och trossmfund)

Försoningsgruppen tillhandahåller handledning och stöd till de reparativa ambassadörerna/utförarna

​

Vad är reparativa cirkelprocesser?

Reparativa cirkelprocesser och praktiker bygger på filosofin bakom samlingsnamnet reparativ rättvisa. Grundprinciperna bakom reparativ rättvisa är kortfattat:

Vad har hänt?

Vem har skadats?

Vilka behov finns hos enskilda och hos gruppen som är berörda och involverade av det som skett?

Vem behöver engageras och vad behöver göras för att möta dessa behov?

I reparativa cirkelprocesser arbetar man i grupp, oftast i en cirkel, efter denna ordning. Alla i gruppen får formulera sin erfarenhet av vad som hänt. Tillsammans talar man om vem och vad som skadats. Sen får alla berörda formulera vilka behov som finns och vem som behöver engageras och involveras för att möta dessa behov.

 

Vad säger forskningen?

Forskning visar att Reparativ rättvisa tillgodoser offrens behov och minskar återfallsfrekvensen. 2001 finansierades ett sjuårigt brittiskt forskningsprogram på 7 miljoner pund, på uppdrag av regeringen, kring reparativ rättvisa. Den oberoende utvärderingen, som publicerades av justitieministeriet, fann att användningen av reparativ rättvisa med vuxna lagöverträdare mynnade ut i att (se Campbell Collaboration: Restorative justice conferencing (RJC) using face-to-face meetings of offenders and victims: effects on offender recidivism and victim satisfaction - The Campbell Collaboration, 2013):

·       Majoriteten av offren valde att delta i personliga möten med gärningsmannen, när de erbjöds av en utbildad handledare.

·       85 % av offren som deltog var nöjda med processen.

·       Reparativ rättvisa minskade frekvensen av återfall, vilket ledde till £ 9 i besparingar till det straffrättsliga systemet för varje £ 1 som spenderades på reparativ rättvisa.

 

Liknande resultat kommer kriminologerna Lawrece Sherman och Heather Strang fram till I en omfattande genomlysning av olika reparativa rättviseprogram och praktiker runt om i världen. Se: Restorative justice: the evidence – Professor Lawrence Sherman and Dr Heather Strang | Restorative Justice Council

 

Professor Baz Dreizinger från John Jay Collage i USA har utvärderat det reparativa rättviseprogram som Försoningsgruppen har mångårig kompetens i och avser utarbeta cirkelprocesser utifrån. Hon konstaterar liksom övrig forskning att reparativ rättvisa är avsevärt mer effektivt för brottsprevention och brottsoffers behov än det traditionella rättssystemet. John Jay Collage är för övrigt samma institution som GVI, eller projektet ”Sluta skjut” hämtats från.

Försoningsgruppen har även medarbetare som har utbildning från och kompetens i reparativa cirkelprocesser och avser omsätta detta i projektet Sluta fred. Utbildningen gavs av forskarlaget kring f.d. kommissionären i Sannings- och försoningskommissionen, Pumla Gobodo-Madikizela och hennes forskarlag ”Historical Trauma and Transformation”.